En av mina svaga sidor är min lätt tillgängliga beslutsångest, o en annan är att acceptera mina ekonomiska begränsningar. En tredje sak jag måste öva på är att prioritera. Skitsvårt! Jag brukar för det mest resonera ”jag har inte råd, men jag vill göra det här så därför tänker jag se till att göra det, eftersom jag vill göra det!”. Det funkar till viss del, men inte alltid och inte i längden..
Har velat fram o tillbaka på huruvida jag ska försöka kvala Gin individuellt till årets SM eller ej. Det vore verkligen roligt med ett tredje, sista SM, ett klockrent avslut på en häftig karriär!
Redan under SM 2013 kände jag mig osäker på om vi skulle starta ännu ett till SM, med tanke på Gins ålder och de förslitningar hon har i sin rygg. Min plan då var att i första hand satsa på att kvala med mitt nya, grymma lag (lagtävlingarna är i regel färre och med lättare banor). Jag tävlade inte många tävlingar alls under sommaren/hösten 2013, men under de få jag gjorde gick Gin väldigt bra och jag insåg att vi faktiskt platsar på ännu ett SM, det finns ju tävlingar även under våren..
Men, vad som nu spökar i mitt huvud är dels osäkerheten för hur mycket belastningar Gin tål. Jag vågar knappt träna nån agility med henne och det tar emot att göra flera tävlingsstarter samma dag. Jag har också insett att jag inte har råd att försöka kvala henne. Eller, i mitt huvud finns inget jag har inte råd, det är alltid en fråga om prioriteringar. Fast, med min nuvarande ekonomiska situation skulle man nog kunna säga att jag faktiskt inte har råd.. och dessutom börjar jag ledsna på ångesten över att pengarna inte räcker till. Om vi ska åka iväg o tävla (dvs bekosta hela helger, det finns inga tävlingar i närheten), innebär det i princip inga fler inomhusträningar, inga får, ingen chans till en endaste kurs under våren och framförallt så minskar chanserna att ha råd till allt som kommer locka längre fram i vår och i sommar.. o det finns ju så mycket annat jag vill göra. Gå lydnadskurs, gå vallkurs, tävla freestyle med Ginnsan, tävla rally med Ginnsan, träna agility med Vesslan, bekosta sjukgymnastundersökning åt Gin etc. För att inte glömma bort mig själv heller, det jag vill göra och saker jag behöver köpa.. En massa jag skulle vilja men en ständig ekonomisk begränsning.
Livetsomstudent. En ständig ångest över ekonomin som aldrig räcker till. Det egna ansvaret, de många besluten.
Dessutom, vad ska vi till SM o göra när vi inte ens har några kontaktfält längre?
Summa summarum: jag har bestämt mig för att inte åka till Rättvik i slutet av mars, därmed kommer vi med största sannolikhet inte ha nån chans att kvala individuellt till SM. Men, vi har några få starter kvar med laget, jag hoppas verkligen vi kan lyckas ta våra två sista pinnar! och om vi inte kvalar, ja då är det faktiskt inte hela världen. Vi har många andra mål att kämpa för det här året!
Så.. Å ena sidan: så jävla trisst! Å andra sidan: en lättnads suck och en något minskad ångest över min egen ekonomi.
Det var det här med beslutsångest, att acceptera sina ekonomiska begränsningar och att prioritera…