Sanningen bakom den perfekta maten

Som nyexaminerad dietist känner jag mig långt ifrån den expert på mat, näring och klinisk nutrition som jag önskar vara. Jag kan inte allt om alla sjukdomar och tillstånd, jag kan inte näringsvärdet i varenda livsmedel och jag hinner inte läsa alla nya studier som görs.

Även som erfaren dietist kan man inte veta allt. Om allt. Jag vet också att dietistkåren överlag har mycket kvar att lära – som en liten och relativt ny yrkesgrupp finns mycket att utveckla. och eftersom vi jobbar utifrån evidensbaserad vård kan vi inte alltid utveckla vår rådgivning snabbare än vad forskarna kan dra sina slutsatser..

Det finns många som inte vet vad vi arbetar med eller hur. Det finns också många som tycker sig veta hur man ska äta. Och ja, det finns utan tvekan många som är grymt duktiga och insatta i den kost de själv intresserar sig av, har erfarenhet av eller tror på. Det finns de som äter och förespråkar en väl sammansatt vegankost, endast äter raw-food, tror på att proteinintaget är den viktigaste aspekten i en bra kost, äter LCHF, förespråkar vegetarisk kost eller tror att alla människor skulle må bättre utan mjölk och gluten.

Men, kan du förklara för föräldrar till en litet barn med nydiagnosticerad diabetes typ 1 hur kolhydratuträkning går till och vilka faktorer de bör ta hänsyn till för att ge rätt insulindos? Kan du ge råd om hur någon med undervikt och samtidig svår MB Chrohn, som inte kan äta stora mängder fett, kan äta för att gå upp i vikt? Kan du ge kostråd till någon med allergi mot ägg, mjölk och gluten för att denne ska få i sig en näringsmässigt komplett kost? Vet du hur man räddar livet på ett cancersjukt barn som inte kan äta mat pga illamående och kräkningar? Kan du beräkna energibehovet och välja rätt sondnäring åt denna patient? Kan du välja rätt sondnäring åt någon med allvarliga leverskador? kan du ge råd om proteinreducerad kost till den med allvarlig njursvikt? Kan du motivera någon att gå ned i vikt trots att denna försökt men misslyckats i 15 år? Kan du ge råd för viktminskning som ger resultat inte bara direkt utan även på lång sikt? Kan du hjälpa någon att gå ned i vikt trots att denna pga fysiska åkommor inte kan motionera, i huvud taget? Kan du hjälp en äldre människa, som tappat 20 % av sin vikt under 1 år, att återta den förlorade vikten? vet du hur man konsistensanpassar maten åt någon som på grund av exempelvis en stroke inte kan tugga och svälja maten på ett vanligt vis?

Det kan vi.

och vi vet att ”ju mer protein desto bättre” troligen inte stämmer, eftersom de studier som gjorts visar att kroppen inte kan ta upp mer än begränsad mängd protein.
– Vi vet också att man inte på automatik går ner i vikt av att äta mer grönsaker – men att man går ner i vikt om man byter ut en del av sin mat mot grönsaker.
– Att mjölk är nyttigt då det är en viktig källa till protein, kalcium och andra näringsämnen, men såklart inte för den som inte tål mjölk antingen pga bevisad komjölksproteinallergi eller av annan överkänslighet.
– Att kolhydrater inte är dåliga bara för att de är kolhydrater – enligt mig handlar det om den mängd som intas samt om kvalitén på kolhydraterna.
– att man såklart minskar i vikt om man utesluter kolhydratrika livsmedel (potatis/ris/pasta/bröd) utan att lägga till något annat (och utan att förändra den fysiska aktiviteten) eftersom man då har minskat sitt dagliga energiintag
– energibehovet är olika från person till person, de faktorer som spelar in är kön, ålder, längd, vikt och grad av fysisk aktivitet. Det är därför olika hur mycket vi bör äta för att behålla, öka eller minska sin vikt
– Det är inte nyttigt att äta en bulle. Men i en näringsmässigt komplett och balanserad kost finns det utrymme för något gott ibland.
– Läsk med sötningsmedel ger mindre energi än läsk med (mycket) socker, därför rekommenderar jag det till den överviktige som vill gå ned i vikt. Men för den sakens skull påstår jag inte att kalorifri läsk är nyttigt – det tillför inget gott till kroppen.
– Ja, frukt innehåller (frukt)socker. Men jag anser inte att frukt är onyttigt – den mesta frukt har en låg energitäthet och är dessutom en bra källa till vitaminer, antioxidanter och fibrer.
– Nyttig mat är inte nödvändigtvis den mat man går ned i vikt utav. Även om övervikt är vanligt i Sverige finns det även många normalviktiga. Och den grundläggande orsaken till att vi äter är för att kroppen behöver bränsle och näringsämnen för att fungera och vi ska må bra!
– Nötter är nyttigt – det innehåller proteiner, mineraler och nyttiga fetter, men kan såklart inte rekommenderas till den som är allergisk mot nötter.
– Rapsolja innehåller nyttiga fettsyror (omega 3) men kan för den sakens skull inte intas i obegränsade mängder, vilket isf skulle leda till övervikt. Övervikt kan i in tur leda till fetma som ger ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, sömnapné, ökad belastning på leder, ökad risk för Diabetes Mellitus typ 2 med mera.

Vad för konsekvens ett livsmedel ger beror på i vilket tillstånd den som konsumerar livsmedlet är i, i vilken mängd det konsumeras och vad personen äter i övrigt. Helheten är det viktigaste. Man kan äta lite av allt men inte för mycket av något
.

Sanningen bakom den perfekta maten är att det inte finns någon sanning.

marsbilder 288

7 Responses to Sanningen bakom den perfekta maten

  1. Frida Sandberg skriver:

    Väldigt bra skrivet!! Jag pluggar kostvetare i Uppsala och har bestämt mig för att ta en dubbelexamen och läsa till dietist också. Jag är nu 6:e reserv efter andra antagning. Jag läste några av dina gamla inlägg och såg att du också var reserv när du blev antagen. Jag är nyfiken på vilken reservplats du hade efter andra urval? Minns du det?

    Lycka till med din dietistkarriär! Jättefin blogg förresten!
    Bästa Hälsningar,
    Frida

    • cajac skriver:

      Hej! Vad roligt att du vill läsa till dietist! Jag har för mig att jag var reserv 17, trodde verkligen inte att jag skulle komma in!
      Tack så mycket! 😀

      • Frida Sandberg skriver:

        Ja! Känner att en dubbelexamen kommer bli perfekt för mig! Vart jobbar du som dietist nu? 🙂 Är du nöjd med utbildningen? Så du var 17:e reserv efter andra antagning? Inte efter första? Jag var 19:e efter första och efter andra nu har jag hoppat fram till 6:e reserv. Jag vill så gärna komma in i Uppsala och kunna fortsätta här. Annars blir det ett par terminer i Umeå sen istället. Åhhh! Känns som om jag kommer snubbla precis på mållinjen här i Uppsala nu vilket känns så himla typiskt!
        Tack för svaret 🙂

  2. Frida Sandberg skriver:

    Gick min kommentar fram tro? 🙂

  3. Frida Sandberg skriver:

    Jag är så nyfiken på vilken reserv du var efter andra antagningen! 😉 Jag hoppas du minns. Är så himla svårt att få en uppfattning om ifall jag har någon chans att komma in överhuvudtaget!

    • cajac skriver:

      Jag jobbar på en primärvårdsrehab i Hässelby 🙂 Jaa jag är nöjd, visst fanns det absolut delar som hade kunnat vara bättre men jag tycker ändå jag fick med mig mycket bra! vet att de också började göra om utbildningen när vi var klara, så tror den har förbättrats nu.
      Jaa jag har för mig att det var andra, men inte helt säker! det var i varje fall långt ifrån och jag trodde verkligen inte jag skulle komma in! Jag tror du har en god chans att få en plats, om inte innan så efter uppropet (vilket jag fick). Håller tummarna för dig! 🙂

      • Frida Sandberg skriver:

        Åh, låter himla spännande! Trivs du bra där? 🙂 Tusen tack för dina fina ord och tack för att du svarade mig! Känns superbra att veta att jag har chans att komma in fortfarande! Gott Nytt År! 🙂

Lämna en kommentar