Jag fattar inte riktigt vad jag gör för fel med mina hundar, med tanke på att alla (två) uppenbarligen bestämmer sig för att lydnad inte är deras grej i livet och där de vill göra karriär.
Så var det i varje fall med Gin och idag har Kes försökt tala om ungefär samma grej för mig.
Först tränade vi lydnad där hela hunden var ett stort ångestmoln. Det hann sedan inte ta mer än några sekunder från att jag till Martina sa ”jag går över till agilityplanen” innan kes hade satt fart i full kareta från lydnadsplanen och bort till agilityhindrena. Och i träningen var hon såklart duktig!
Några timmar senare gick vi in i fårhagen och jag vette tusen vad som hänt eller vad kes drömt om på nätterna men hon var såå duktig! Jag blev helt stum av förundran och redan efter 6 min avbröt jag träningen bara för att det hade gått så sjukt bra.
Jag skulle lätt kunna träna lydnad varje dag, flera gånger per dag. Jag älskar att det handlar om detaljer och jag älskar att det handlar om precision. Jag tycker det är sjukt kul men uppenbarligen är det inte den grenen mina hundar vill lägga sina liv på 😉